# 2. "Jag ska sluta, jag ska bara fortsätta tills jag ”vunnit tillbaka” allt jag förlorat

Dessa orden har jag hört av fler spelberoende än jag ens kan räkna. Många av dem med avservärda skulder och förödelse på flera fronter i livet pga långvarigt spelberoende. Visserligen kan detta "argument" eller rationalisering i sig vara mycket övertygande. Det är ett åtminstonne delvis ett erkännande att spelandet inte längre är en önskvärd aktivitet och att det behöver upphöra. Dessutom existerar nu en känsla av oro över skulder som har accumulerats under processen där förluster jagas. Detta är ju inte heller bra.  De flesta spelberoende kommer nu också att förstå att om spelandet var ansvarigt för att skapa den här nivån av skuld till att börja med, finns det verkligen en överhängande risk att ytterligare spel, som ett sätt att återställa skulder, inte är en kanonlösning! Så även om det finns en uppriktig avsikt att sluta spela, handlar upphängningen ​​här om att ha "bara den där sista insatsen" som gör att du kan sluta spela, och samtidigt sopa igen de finansiella spår som producerats under åren.  Alla kommer vara glada igen.    

Det här är naturligtvis en stor risk att ta och ett av problemen är att många spelare inte har något emot att ta den risken. Speciellt inte eftersom många bedövats i sina känslor både vad gäller värdet av pengar och i relation till att existera under högriskförhållanden.  Om du är en spelare som läser detta – kan det vara viktigt att identifiera de karaktärsdrag som eventuellt bidragit till ett starkt intresse för spel. Därmed är det inte sagt att spelberoende alltid är knutet till din personlighet - eller att varje spelare är en risktagande och impulsiv, men det finns ingen tvekan om att risktagare och högre impulsivitetsnivåer är överrepresenterade bland spelberoende personer.  Något som har backats upp av mycket forskning.

Även om du inte är impulsiv eller benägen att ta höga risker chansen är det troligt att du trubbats av nämnvärt emotionellt både till den positiva ”buzzen” och även risken som tidigare nämnt och därmed känner att det känns helt rimiligt att öka insatsen i jakt på både pengar och den hypnotiserande känsla som bjuds under spelseansen. I drogmissbruk ökar den drogberoende personen dosen och frekvensen för intag för att kunna uppnå samma magiska känsla som infann sig vid de första brukarfillfällena. 

I spelberoende representeras tolerans av faktorer såsom ökad insats, mer frekvent och frantiskt spelande, och sist men inte minst en hög nivå av desperation som leder till att den spelande ej längre bryr sig om vad de egentligen spelar på bara det finns en liten chans till att vinna.